Search results
Det tyrkiske mindretal i Tyskland er mennesker, der bor i Tyskland, men som er tyrkiske statsborgere, eller hvis forfædre kom fra Tyrkiet. Mange har tysk eller dobbelt statsborgerskab. I officielle statistikker refererer begrebet "tyrkere i Tyskland" (tysk: Türken in Deutschland) til tyrkiske statsborgere i
Tyrkere (tyrkisk: Türkler) eller tyrkiske folk (tyrkisk: Türk halkı) er et tyrkisk folkeslag og nation, som primært lever i Tyrkiet og taler tyrkisk, som er er det mest udbredte tyrkiske sprog. De udgør den største etniske gruppe i Tyrkiet og den største gruppe der taler tyrkiske sprog.
Tyrkiske folkeslag betegner en række etniske folkegrupper, som lever i nordlige, centrale og vestlige Asien, i Xinjiang og i dele af det østlige Europa. De taler sprog, som tilhører den tyrkiske sprogfamilie. De har i varierende grad bestemte kulturelle træk og historiske forudsætninger til fælles.
- Weimarrepubliken och Nazityskland
- Tysklands indelning Under Delningen 1945–1990
- De Fem "Nya Förbundsländerna" I Det återförenade Tyskland
Efter de tyska monarkiernas fall i revolutionen 1918-19 ombildades de flesta delstater i det gamla kejsardömet till republiker, eller "fristater". Dessa blev i sin tur "länder" i Tyska riket som blev en republik och förbundsstat enligt Weimarkonstitutionen. 1925 bestod Tyskland av 18 länder, varibland det mest dominerande förbundslandet var Fristat...
De nuvarande förbundsländerna är resultatet av den territoriella nyindelning av Tyskland som skedde efter andra världskrigets slut 1945, då Tyskland delades i fyra ockupationszoner och de preussiska territorierna öster om Oder-Neisse-linjen tillföll Polen och Sovjetunionen. De allierades kontrollråd beslutade 25 februari 1947 om Preussens formella ...
Vid Tysklands återförening år 1990 tillkom fem förbundsländer från det forna DDR: Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Thüringen och Brandenburg (samt det forna Östberlin, som tillföll landet Berlin). De återskapades ur DDR:s tidigare Bezirke, administrativa distrikt, och har kommit att kallas de nya förbundsländerna, die neuen Bundeslä...
Den gresk-tyrkiske krigen i 1897, òg kalla Trettidagarskrigen, var ein krig mellom Hellas og Det osmanske riket under Sultan Abdul Hamid. Den utløysande årsaka var gresk uro over situasjonen på Kreta, der den greske folkesetnaden framleis var under osmansk kontroll.
Jan 1, 2018 · De unilaterale erklæringer, som Danmark og Tyskland underskrev i 1955 og som fortsat sikrer sikkerheden og eksistensen for regionens nationale mindretal, bliver betragtet som en milepæl i europæisk mindretalspolitik, men hvorfor er forholdene omkring de danske og tyske mindretal så bemærkelsesværdige?
Tyrkiets eneste betydningsfulde etniske minoritet var herefter kurderne, men den tyrkiske stat har siden vedvarende nægtet at anerkende eksistensen af etniske minoriteter i landet. I det østlige Anatolien nedkæmpede den tyrkiske stat kurdiske oprør i 1925, 1930 og 1937.
