Yahoo Web Search

  1. Engleska – Wikipedija

    hr.wikipedia.org › wiki › Engleska

    Engleska (eng. England) je država koja je dio Ujedinjenog Kraljevstva.Kopnene granice dijeli sa Walesom na zapadu te sa Škotskom na sjeveru. Ima izlaz na Irsko more na sjeverozapadu zemlje, na jugozapadu na Keltsko more, na istoku na Sjeverno more, a na jugu izlazi na La Manche koji je dijeli od ostatka kontinentalne Europe.

    • London
    • engleski
  2. Engleska - Wikipedia

    bs.wikipedia.org › wiki › Engleska

    Engleska ( engleski: England) jeste najveća konstitutivna država Ujedinjenog Kraljevstva i obuhvata centralni i južni dio Britanskog ostrva. Prostire se na površini od 130.395 km 2 i graniči se sa Škotskom na sjeveru i Velsom na zapadu. Na sjeverozapadu izlazi na Irsko more, a na jugozapadu na Keltsko more.

    • Grb
  3. Engleska - Wikipedia

    sh.wikipedia.org › wiki › Engleska
    • Geografija
    • Politika
    • Heraldika
    • Upravna Podjela
    • Veliki Gradovi

    Engleska obuhvaća južni dio otoka Velike Britanije, na sjeveru graniči sa Škotskom a na zapadu sa Velsom i Irskim morem. Na istoku graniči sa Sjevernim morem a na jugu Engleska leži na Engleskom kanalu.

    Sjedište Vlade kraljevstva kao i kraljevske obitelji je u glavnom gradu Londonu. Za razliku od Škotske , Velsa ili Sjeverne Irske nema ni svoj parlament ni svoju vladu. Njihovu su ulogu preuzeli Parlament i Vlada Ujedinjenog kraljevstva. Pri tome je uobičajeno, da o pitanjima koja se tiču isključivo Engleske zastupnici drugih dijelova zemlje u Parlamentu ne glasaju. Međutim, planira se podjela Engleske na više administrativnih područja s vlastitom upravom (Devolucija).

    Engleska zastava, poznata i kao Križ Svetog Jurja(engl. Georgea), je crveni križ na bijeloj podlozi. Drugi heraldički simboli su Tudorska ruža i Tri lava

    39 historijskih grofovija(engl. Counties) Tih 39 historijskih grofovija postoje od kasnog srednjeg vijeka. Od polovine 20. stoljeća su grofovije u svojoj ulozi kao upravna područja više puta ponovo organizirani, ali u svijesti stanovništva i dalje postoje kao povijesne grofovije. Veći gradovi i dalje su bili dijelovi grofovija, ali se njima samostalno upravljalo kao (engl) Boroughs. Suvremena administrativna podjela Tokom 20. vijeka je administrativna podjela djelomično prilagođena novonastalim velikim gradskim aglomeracijama. Na taj su način promijenjene i granice navedenih 39 historijskih odnosno tradicionalnih grofovija. Tako je, na primjer, 1965 osnovana grofovija "Veliki London". 1974 je osnovano 6 metropolitanskih countya kao i t.zv. Non-Metropolitain Countia, među njima i nekoliko manjih grofovija kao Avon , Humberside i Cleveland , koje su 1990-tih dijelom raspuštene (tako recimo Rutland i Westmorland). Counties se dijele na okruge Districts) koji bi se po svom djelokrugu ov...

    Engleski jezik razlikuje pojmove City od Town , što bi se kod nas oboje prevelo samo sa grad. Pravo da se mjesto nazove City proizlazi iz kraljevske povelje o takvom imenovanju (Royal Charter) Pri tome je kao orijentacija služio podatak, da li naselje ima katedralu. Dok, primjerice, mali Herford s nepunih 60.000 stanovnika ima naziv City, Stockport sa svojih 285.000 stanovnika je Town. Lista "velikih gradova Engleske" sadržava i t.zv. "Metropolitain Boroughs". Neki od tih upravnih središta sastoje se od više gradova (Town ili City). Ti "Metropolitain Boroughs" su jednostupanjske upravne jedinice. Najveće gradske upravne jedinice u Engleskoj s više od 200.000 stanovnika (podatci iz 2001., iskazano u tisućama) su: 1. London(7 1729) 2. Birmingham(977) 3. Leeds(715) 4. Sheffield(513) 5. Bradford(468) 6. Liverpool(439) 7. Manchester(393) 8. Kirklees(389) 9. Bristol(381) 10. Wakefield(315) 11. Wirral(312) 12. Dudlei(305) 13. Wigan(301) 14. Coventry(301) 15. Doncaster(287) 16. Stockport(28...

  4. Engleska — Vikipedija, slobodna enciklopedija

    sr.wikipedia.org › sr-el › Енглеска
    • Poreklo Imena
    • Geografija
    • Istorija
    • Politika
    • Heraldika
    • Upravna Podela
    • Veliki Gradovi
    • Спорт
    • Спољашње везе

    Najstarija veza ka modernom toponimu Engleska veže se za Tacitovu Germaniju iz 1. veka u kojoj su opisana sva germanska plemena koja su naseljavala područje severno od granica Rimskog carstva. Iako se latinski termin Anglii koji se pominje u delu nije odnosio direktno na geografsko područje današnje Engleske, već na germansko pleme Angli koji su u Tacitovo vreme naseljavali područje poluostrva Angeln u Kilskom zalivu Baltičkog mora u najužoj je vezi sa savremenom toponijom Engleske. Angli su tokom 5. i 6. veka napustili svoju pradomovinu i zajedno sa drugim germanskim narodima (Sasi, Frizi, Jiti) naselili se na južnom delu ostrva Velike Britanije. Međutim prilično je nejasno poreklo i samog imena plemena Angli i pretpostavlja se da je ono u vezi sa oblikom poluostrva na kom su živeli u pradomovini koje je uglasto ili angularno (lat. angularibus). Ostaje nejasno zašto je ime jednog od najmanjih (i po populaciji i po značaju) germanskih plemena koja su naselili Britaniju poslužilo kao...

    Engleska obuhvata južni deo ostrva Velike Britanije, na severu graniči sa Škotskom, a na zapadu sa Velsom i Irskim morem. Na istoku graniči sa Severnim morem, a na jugu Engleska leži na Lamanšu(Engleski kanal).

    Praistorija i stari vek

    Približno između 10.000. p. n. e. i 6.000. p. n. e.., završetkom ledenog doba, došlo je na području Britanskih ostrva do otopljavanja klime pa je tako potopljena i prevlaka koja je preko Sjevernog mora spajala Englesku sa kontinentom. Toplija klima dovela je do pojave većeg broja biljaka i životinja, pa tako i do prvih lovaca skupljača, a nakon njih i prvih ratara. Prvi dokazi korištenja pluga na području Engleske pojavili su se 3.500. p. n. e. Uslijed razvoja poljoprivrede došlo je i do pove...

    Srednji vek

    Razdoblje nakon prodora „varvarskih naroda“ uglavnom je slabo poznato i malo je izvora, osim dijelom arheoloških koji škrto govore o razdoblju od nekoliko vekova (od 5. do 7. veka). Može se reći da su napadači naišli na prilično žilav otpor domicilnog stanovništva ali postepeno su, naročito tokom 6. veka, Angli i Sasina području Engleske uspostavili svoja kraljevstva. Neki arheološki dokazi, kao npr. kraljevska grobnica kod Saton Hua, govore, prema nađenim ukrasima, da su novouspostavljena kr...

    Novi vek

    Novo razdoblje počelo je vladavinom Henrija VIII koji je raskinuo veze Katoličke crkve u Engleskoj sa Rimom i papom i osnovao Anglikansku crkvu, koja je dolaskom na vlast njegova sina Edvarda VI potpuno preusmjerena ka protestantizmu što je imalo ne samo vjerske nego i političke konzekvence na položaj Engleske u okružju i spoljnopolitičkom usmjerenju. Naime, veliki uticaj na mladog Edvarda VI imao je Tomas Kranmer, nadbiskup kanterberijski koji je bio vjerski i politički usmjeren ka protestan...

    Sedište Vlade Ujedinjenog Kraljevstva kao i kraljevske porodice je u glavnom gradu Londonu. Za razliku od Škotske, Velsa ili Severne Irske nema ni svoj parlament ni svoju vladu. Njihovu ulogu su preuzeli Parlament i Vlada Ujedinjenog Kraljevstva. Pri tome je uobičajeno, da o pitanjima koja se tiču isključivo Engleske, zastupnici drugih delova zemlje u Parlamentu ne glasaju. Međutim, planira se podela Engleske na više administrativnih područja sa ličnom upravom (Devolucija).

    Engleska zastava, poznata i kao Krst svetog Đorđa (engl. Georgea), je crveni krst na beloj podlozi i Grb Engleske, tri lava na zlatnoj podlozi. Drugi heraldički simboli su Tjudorska ruža i Tri lava

    39 istorijskih grofovija (engl. Counties) Tih 39 istorijskih grofovija postoje od kasnog srednjeg veka. Od polovine 20. veka su grofovije u svojoj ulozi kao upravna područjaviše puta ponovo organizovani, ali u svesti stanovništva i dalje postoje kao istorijske grofovije. Veći gradovi i dalje su bili delovi grofovija. Savremena upravna podela Tokom 20. veka upravna podela je delomično prilagođena novonastalim velikim gradskim aglomeracijama. Na taj način su promenjene i granice navedenih 39 istorijskih odnosno tradicionalnih grofovija. Tako je, na primer, 1965. ustanovljeno upravno područje Širi London. Godine 1974. ustanovljeno je 6 gradskih grofovija (Metropolitan Counties) kao i ostale grofovije (Non-Metropolitan Counties), među njima i nekoliko manjih grofovija kao Ejvon, Hambersajd i Klivlend, koje su 1990-ih delom raspuštene (recimo Ratland i Vestmorland). Grofovije se dele na okruge (distrikti) koji bi se po svom delokrugu vlasti mogli uporediti sa našim gradskim upravama. Ti...

    Engleski jezik razlikuje pojmove City od Town, što bi se kod nas oboje prevelo samo sa grad. Pravo da se mesto nazove City proizlazi iz kraljevske povelje o takvom imenovanju (Royal charter). Pri tome je kao orijentacija služio podatak, da li naselje ima katedralu. Dok, na primer, mali Hereford sa nepunih 60.000 stanovnika ima naziv City, Stokport sa svojih 285.000 stanovnika je Town. Spisak „velikih gradova Engleske“ sadrži i tzv. "Metropolitain Boroughs". Neki od tih upravnih središta sastoje se od više gradova (Town ili City). Ti "Metropolitain Boroughs" су једностепенске управне јединице. Највеће градске управне јединице у Енглеској са више од 200.000 становника (подаци из 2001, исказано у хиљадама) су:

    Енглези су измислили најпопуларније светске спортове: фудбал, хокеј, бокс, рагби, крикет, тенис, голф... Фудбал је убедљиво најпопуларнији спорт у Енглеској. Енглеска је била првак света у фудбалу 1966. године. Енглеска Премијер лига је најквалитетнија фудбалска лига на свету. Фудбалски клуб Шефилд је најстарији фудбалски клуб на свету; основан је давне 1857. године. У северном делу Енглеске популаран је рагби 13, а у јужном делу Енглеске заступљен је рагби 15. Енглеска је била првак света у рагбију 2003. године. Вимблдон је најпрестижнији тениски турнир на свету. Популарни спортови у Енглеској су и снукер, јахање коња, веслање, пикадо.

  5. Engleska Wikipedija - Wikipedia

    sh.wikipedia.org › wiki › Engleska_Wikipedia

    Engleska Wikipedija je izdanje Wikipedije na engleskom jeziku.Pokrenuta je 15.1. 2001 a dosegla je dva miliona članaka do septembra 2007. Predstavlja je prvo izdanje Wikipedije, a danas je najveće, s dva puta većim brojem članaka od druge po veličini Wikipedije - njemačke.

  6. Engelska – Wikipedia

    sv.wikipedia.org › wiki › Engelska
    • Historia
    • Ordförråd
    • Fonologi
    • Ortografi
    • Geografisk Fördelning
    • Dialekter
    • Förenklad Engelska
    • Utbildning I Engelska
    • Se även

    Engelskan är ett västgermanskt språk. Det nu talade västgermanska språk som räknas som närmast besläktat med engelskan är lågskotskan (Scots) och därefter frisiskan.[3] Uppemot 7 500 ord i engelskans aktiva ordförråd är franska lånord som en följd av den normandiska invasionen av England år 1066 efter slaget vid Hastings.[4] Germanska språkvarieteter kom även tidigare till de brittiska öarna på 400-talet med olika germanska stammar. Dessa har traditionellt beskrivits som främst saxare (talande saxiska dialekter) och angler (talande angliska dialekter) som tillsammans fått beteckningen anglosaxare, samt även jutar, friser och franker.[4] Britannien hade tidigare varit bebott främst av kelter, som talade keltiska språk, men dessa trängdes undan av germanerna (de keltiska folken fortsatte länge att vara dominerande i Skottland och Wales samt på Irland. De keltiska språken återfinns även i modern tid som gaeliska och kymriska) och fanns t.o.m. år 1777 i Cornwall. Det fornengelska språk,...

    Nästan utan undantag är de germanska orden (som innefattar alla de grundläggande såsom pronomen och konjunktioner) kortare och mer informella än de av latinskt och romanskt ursprung. En engelsktalande kan ofta välja mellan germanska och romanska synonymer: "come" eller "arrive" (att komma), "sight" eller "vision" (syn), "freedom" eller "liberty" (frihet). Ibland kan den talande också välja mellan ett ord som ärvts via franskan och ett som inlånats direkt från latinet: "oversee", "survey" eller "supervise" (övervaka). Sådana synonymer har något olika betydelser, varför språket kan användas på ett flexibelt sätt för att uttrycka fina nyanser. I vardagsspråk är huvuddelen av orden normalt germanska. Om en talare vill uttrycka sig kraftfullt och tvärt används vanligen germanska ord. Huvuddelen av orden med latinskt ursprung används vanligtvis i mer formellt tal- och skriftspråk, som i en domstol eller en encyklopedisk artikel. Kännetecknande för engelska är att dess aktiva ordförråd är...

    Vokaler

    Det är vokalerna som skiljer sig mest från område till område. Där tecken förekommer i par motsvarar det första ljudet det som används i nordamerikansk engelska och den engelska som talas på andra ställen. Vokalen Ukan stå för antingen /u/ eller /ju/.

    Konsonanter

    Detta är engelskans konsonantsystem med tecken från internationella fonetiska alfabetet(IPA). [16]

    Engelskan skrivs med det latinska alfabetets 26 grundbokstäver. Inga diakritiska tecken används och sådana undviks i allmänhet även vid direkta citatord från främmande språk. Apostrof(vilket ibland räknas som diakritiskt tecken) används regelbundet och förutom att markera utelämnade bokstäver vid sammansmältning av ord, har den vissa grammatiska funktioner. Engelskan har en "djupare" ortografi än de flesta andra europeiska språk. Det innebär att det är väldigt vanligt att ett visst ljud kan stavas på många olika sätt och att en viss bokstav kan uttalas på många olika sätt, oftast beroende på omgivande bokstäver, på det morfem i vilket den ingår, samt på ordens ursprung. Det är främst vokalerna som kan ha mycket skiftande stavningar. I konsonantsystemet framträder sambanden mellan bokstav/bokstavskombination och ljud något mer direkt och regelbundet. Det ortografiska "djupet" har sin förklaring i att skriftspråket inte följt förändringar som ägt rum i det talade språket samt på en te...

    Engelskan talas som huvud-, minoritets- eller bispråk i: Engelskan är också ett av de officiella språken i FN, och ett av de två huvudspråken i EU. Inom Natoär engelska det språk som används i de sammanhang där medlemsländer med två eller flera olika språk deltar.

    Brittisk engelska

    The Queen's English (före Elizabeth II The King's English) eller oxfordengelska (kallas även på engelska för Recieved pronounciation, RP, se brittisk engelska) är standardspråk i Storbritannien, och baserar sig på de dialekter som talades i grevskapen kring London på 1600-talet. Faktum är att endast cirka 3% av den brittiska befolkningen talar RP trots att den formen fram tills de senaste åren favoriserades i till exempel BBC:s radio- och tv-utsändningar samt inom det högre utbildningssysteme...

    Amerikansk engelska

    En annan huvudvariant på engelskan med en stavning och ett uttal som skiljer sig från brittisk engelska är amerikansk engelska. Till skillnad från de brittiska öarnas uppsplittring är den amerikanska engelskan förvånansvärt enhetligt i uttal trots den enorma ytan som den täcker. De enda dialektala skillnaderna finns i huvudsak i amerikanska sydstaterna (nedsättande kallat "the Southern drawl"), i New England där språket påminner mycket om RP (John F Kennedy från Boston uttalade till exempel i...

    Andra dialekter

    Förutom USA och Storbritannien och deras dialekter finns även australisk engelska med omisskännlig intonation och uttal, och sydafrikansk engelska. Till detta kommer flera andra sorters engelska uttal som sydostasiatisk engelska som talas i Hongkong, Malaysia och Singapore, indisk engelska med flera olika sorters regionalt färgade engelskuttal. Till detta kommer ett okänt antal miljoner som talar engelska som pidginvilket är vanligt på Filippinerna.

    Det finns många olika varianter av engelskan som förenklats för att göra språket lättare att läsa för nybörjare. En av dem är Basic English, som utarbetades på 1920-talet av C. K. Ogden. En annan variant är Simplified English, som ursprungligen var avsett att användas i flyg- och rymdindustrins underhållsmanualer. De har inte fått särskilt stort fäste, eftersom vitsen med språkundervisning är att kunna kommunicera med personer som använder det språket. Det är mindre meningsfullt att lära sig förstå ett språk få talar.

    Sverige

    I svensk grundskola är engelska obligatoriskt och godkänt betyg krävs för gymnasiestudier förutom individuella programmet. I gymnasieskolan är engelska ett gymnasiegemensamt ämne (tidigare kärnämne) som läses av elever på alla program.[21][22] 85% av Sveriges vuxna befolkning (15+) säger sig kunna konversera på engelska och Sverige ligger därmed tvåa i EU efter Nederländerna (bortsett från länder där engelska är officiellt språk).[23] Engelskundervisning i Sverigehar anor sedan 1800-talet och...

  7. Engleska - Wikiwand

    www.wikiwand.com › hr › Engleska

    Engleska je država koja je dio Ujedinjenog Kraljevstva. Engleska je najveće i najgušće naseljeno područje Ujedinjenog Kraljevstva, u njoj živi 83% stanovnika te države. Zbog premoći Engleske u Ujedinjenom Kraljevstvu naziv se vrlo često koristi kao sinonim za cijelo Ujedinjeno Kraljevstvo ili za otok Veliku Britaniju.

  8. Wikipedia

    www.wikipedia.org

    Wikipedia is a free online encyclopedia, created and edited by volunteers around the world and hosted by the Wikimedia Foundation.

  9. Engleska umjetnost – Wikipedija

    hr.m.wikipedia.org › wiki › Engleska_umjetnost

    Engleska umjetnost. Engleska umjetnost je umjetnička produkcija na području današnje Engleske kao dijela Velike Britanije i Engleza od prapovijesti do danas. Primjer engleskog pejzaža iz 19. st. koja prikazuje englesku gotičku katedralu s engleskom romantičarskom i historicističkom tematikom.

  10. Nowruz - Wikipedia

    en.wikipedia.org › wiki › Nowruz

    Nowruz ( Persian: نوروز ‎, pronounced [nowˈɾuːz]; lit. 'new day') is the Iranian New Year, also known as the Persian New Year, which begins on the spring equinox, marking the first day of Farvardin, the first month of the Iranian solar calendar. It is celebrated worldwide by various ethno-linguistic groups, and falls on or around ...

  1. Ad
    related to: Engleska wikipedia