Yahoo Web Search

  1. About 3,340,000 search results

  1. de.wikipedia.org › wiki › RepublikRepublik – Wikipedia

    Eine Republik (von lateinisch res publica, wörtlich eigentlich „öffentliche Sache“, „öffentliche Angelegenheit“, meist in der Bedeutung von Gemeinwesen, Staat) ist eine Sammelbezeichnung für alle nicht- monarchischen Staatsformen. Zumeist hat das Staatsvolk in einer Republik die höchste Gewalt und ist oberste Quelle der staatlichen ...

  2. en.wikipedia.org › wiki › RepublikRepublik - Wikipedia

    Republik is a Swiss online news magazine launched in 2018. [2] [3] Funded primarily by its readers, the magazine emphasizes investigative journalism, reader-journalist interaction, and long format journalism.

  3. People also ask

    Was versteht man unter einer Republik?

    Wie entstand die Republik?

    Was ist die ursprüngliche Bedeutung des Republikbegriffs?

    Was bedeutet die Bezeichnung der Republik?

  4. sv.wikipedia.org › wiki › RepublikRepublik – Wikipedia

    • Republikers utmärkande Drag
    • Republikanismens Reella betydelse
    • Ekonomiska Faktorer
    • Republiker I Statsvetenskapen
    • Republikernas Symboler

    Statsöverhuvudet

    I de flesta moderna republiker kallas statsöverhuvudet president. Andra titlar som har använts är konsul och doge. Statsöverhuvudet i demokratiska republiker utses genom val. Valet kan vara indirekt, som när ett ministerråd väljs och denna senare utser statsöverhuvud. Ämbetstiden för presidenterna brukar i dessa stater vara i fyra till sju år. Ofta begränsar grundlagen hur många mandatperioderen president kan bli omvald. Om statsöverhuvudet i en republik även är regeringschef, kallas statsski...

    Religionens roll

    Före reformationen i Europa, spelade religionen ingen större roll i fråga om statsskick. Till exempel hade övergången från polyteism till kristendomen i antikens Rom frambringat nya härskare, men inte förändrat uppfattningen att monarkin var det bästa statsskicket. På ett likartat sätt grundades republikerna under medeltiden, utan att de religiösa dogmerna som Romersk-katolska kyrkanframställt ifrågasattes. Detta skulle emellertid förändras. Ett talande exempel på detta är cuius regio, eius r...

    Demokratin som legitimitet

    Republiker förknippas ofta med demokratier, vilket synes självklart om man härleder ordet etymologiskt, res publica. Detta samband mellan republik och demokrati är dock inte alltid självklar. Förståelsen av demokrati som ”en röst per medborgare” är inte den ursprungliga, utan den skapades på 1900-talet. Innan dess berodde rösträtten på ekonomiska faktorer, kön, ras, eller en kombination av dessa faktorer. Många äldre demokratier, som den i antikens Grekland, skulle med dagens synsätt klassas...

    I likhet med antimonarkism och religiösa överväganden, kan inte republikanism alltid sägas ha spelat samma roll vid bildandet av republiker. Fram till medeltidensaknas ofta pålitligt och tillräckligt källmaterial om republikerna, varför det faller tillbaka på akademiska spekulationer att avgöra hur dessa statsskick gestaltade sig, och om de kvalifi...

    Antikens syn på res publica innebar att medborgare på ett eller annat sätt tog del av det politiska beslutsfattandet: åtminstone var inte medborgarna likgiltiga i den politiska debatten. En linje som historiker följt är att medborgare under normala omständigheter behöver ett visst mått av fritid för att kunna vara politiskt aktiva och ändå klara br...

    I politisk teori används begreppet ”republik” om sådana stater där regeringens politiska makt beror uteslutande, om än nominellt, av folkets beslut. Detta begrepp leder till två problem vid klassifikationer. Det första är stater som till sina väsen är oligarkier men som inte till namnet har en härskande klass på ärftliga grunder, så som flera dikta...

    Medan monarkier, åtminstone i västerlandet, sedan medeltiden nästan alltid har representerats med rangkronor av olika slag och andra riksregalier, som har följt liknande mönster från land till land, finns det ingen motsvarande generell symbol för republiker. Några gemensamma nämnare kan dock märkas, liksom vissa särdrag gentemot monarkiers symboler...

    • Entstehung
    • Mitarbeiter
    • Publikation
    • Rezeption
    • Literatur
    • Weblinks
    • Einzelnachweise

    Die Notwendigkeit für ein solches Magazin sahen die Initianten unter anderem darin, dass die Schweizer Grossverlage den Journalismus vernachlässigten und die Trennung von Werbung und redaktionellem Textzu wenig beachteten. Diese Analyse stösst teils auf Kritik. Gerade heute werde in der Schweiz hervorragender Journalismus gemacht, und der Journalis...

    Die Crew der Republik besteht aus Journalisten, Start-up-, Kommunikations-, Organisations- und IT-Spezialisten. Den Initianten gelang es, einige bekannte Journalisten zu gewinnen, neben den Mitgründern und Verantwortlichen für Konzeption und Redaktion Constantin Seibt und Christof Moser unter anderen Daniel Binswanger (Autor Kultur und Politik, frü...

    Nach der erstmaligen Publikation am 14. Januar 2018 kamen im ersten Jahr des Erscheinens zu den ca. 16'000 Gründer-Abonnenten noch einmal über 6'000 Abonnenten dazu, so dass die Republik Ende 2018 über rund 22'000 Abonnenten verfügte. Von den Gründer-Abonnenten erneuerten ca. 60 % ihr Abonnement, womit ab Februar 2019 noch rund 17'000 Personen die ...

    Die NZZ am Sonntag schrieb, das Magazin überzeuge publizistisch nicht und publiziere viele lange Analysen, während der Ausstoss an überraschenden oder brisanten Recherchen gering sei. Es bleibe weit hinter der Ankündigung seines Programms, u. a. mit 30 % Primeurs, zurück. Martin Ebel schrieb im Tagesanzeiger, dass die Startgeschichten "solide, gut ...

    Das digitale Magazin heisst «Republik». In: persoenlich.com.12. April 2017.
    Die «Republik» ist gegründet. In: Tages-Anzeiger.26. April 2017.
    Kaspar Surber: Die grosse Wette auf den Journalismus. In: WOZ Die Wochenzeitung.6. Oktober 2016.
    Medienprojekt Republik kann starten. In: Handelszeitung.26. April 2017.
    Website der Republik
    Project R – David gegen Goliath. In: Medienclub. SRF 1, 16. Mai 2017 (Video; 1:16 h)
    Salvador Atasoy: Der völlig andere Journalismus – oder doch nicht? In: Echo der Zeit, 19. Juli 2019.
    ↑ a b Impressum. Gründerinnenteam. Republik AG,abgerufen am 7. Januar 2020.
    ↑ Felix Hoss: Das Online-Portal „Republik“: Journalismus-Start-up aus der Schweiz. In: FAZ.NET. Frankfurter Allgemeine Zeitung, 9. April 2018,abgerufen am 7. Januar 2020.
    ↑ Startschuss Crowdfunding für «Republik». Project R, 26. April 2017,abgerufen am 7. Januar 2020.
    ↑ Christian Beck: Republik: «Weltrekord für journalistisches Crowdfunding gebrochen». In: persoenlich.com. persönlich Verlags AG, 27. April 2017,abgerufen am 7. Januar 2020: «An der detaillierten K...
    • Project R Genossenschaft
    • Zürich
  5. The first recorded mention of the term Republik von Weimar (Republic of Weimar) came during a speech delivered by Adolf Hitler at a Nazi Party rally in Munich on 24 February 1929. A few weeks later, the term Weimarer Republik was first used again by Hitler in a newspaper article. [12]

  6. Republics are administrative divisions originally created as nation states to represent areas of non- Russian ethnicity. The indigenous ethnic group that gives its name to the republic is referred to as the titular nationality. However, due to centuries of Russian migration, each nationality is not necessarily a majority of a republic's population.

  1. People also search for