Yahoo Web Search

  1. Edsel - Wikipedia

    en.wikipedia.org › wiki › Edsel

    Edsel was a brand of automobile that was marketed by the Ford Motor Company from the 1958 to the 1960 model years. Deriving its name from Edsel Ford, son of company founder Henry Ford, Edsels were developed in an effort to give Ford a fourth brand to gain additional market share from Chrysler and General Motors.

    • Background (1956–1957)

      Ford Motor Company became a publicly traded corporation on...

    • History

      For its inaugural model year, Edsel introduced a seven-model...

    • Edsel's failure

      Historians have advanced several theories in an effort to...

    • Epilogue

      While the Edsel would cost Ford over $250 million, the...

    • Edsel Citation

      The Edsel Citation is an automobile that was produced by the...

    • Edsel Ford

      Edsel Bryant Ford (November 6, 1893 – May 26, 1943) was an...

  2. Edsel (band) - Wikipedia

    en.wikipedia.org › wiki › Edsel_(band)

    Edsel was an American indie rock/post-hardcore band from Washington, D.C., United States.The band originally broke up in 1997, having released four full-length albums, numerous 7-inch singles and an EP.

  3. Edsel - Simple English Wikipedia, the free encyclopedia

    simple.wikipedia.org › wiki › Edsel

    Edsel was a make of car and a new car making division introduced by the Ford Motor Company on September 4, 1957. The company called that day, "E-Day." It was named after Henry Ford's son, Edsel Ford. The Edsel was also one of the biggest failures in history. It was sold for only three years, ending in 1960.

  4. The Edsels - Wikipedia

    en.wikipedia.org › wiki › The_Edsels

    Larry Green. Harry Green. The Edsels were an American doo-wop group active during the late 1950s and early 1960s. The name of the group was originally The Essos, after the oil company, but was changed to match the new Ford automobile, the Edsel. They recorded over 25 songs and had multiple performances on Dick Clark 's American Bandstand.

    • James Reynolds, Chris Reynolds, Maurice Jones, Danny Friendly
    • Doo-wop
  5. Edsel Ranger - Wikipedia

    en.wikipedia.org › wiki › Edsel_Ranger
    • 1958–1959
    • Different Platforms
    • 1960
    • Counterfeit Convertibles
    • References
    • External Links

    The Ranger's base trim appointments included arm rests, a cigarette lighter, rear-view mirror, two coat hangers and black rubber floor mats. On the exterior, Rangers received chrome around the rear quarter panel cove molding. Two-tone paint was also optional. The main visual cue that makes it possible to tell the difference between most Rangers and the upmarket Pacer was the lack of stainless trim on the front doors and fenders. A very rare, optional, Ranger-only door trim was available from dealers early in the model year to be used together with the Pacer fender trim. A basic heater (as a US$92 option) and radio (at US$95) were available, and air conditioning was optional as well (at $417),along with seat belts, warning lights, automatic trunk opener, and rear door child safety lock covers. The Ranger rode on Ford's 118 in (2997 mm) wheelbase (except the wagons, which used a 116 in (2946 mm) wheelbase) and a 303 hp (226 kW) 361 cu in (5.9 L) FE V8 with a four-barrel carburetor was...

    The model year of Edsel's introduction was a post-WW II high point of sorts for the Ford Motor Company. Three full-size platforms of distinctly different interior widths were in use each by Lincoln, Mercury and Ford, a situation that lasted until Ford received a much wider platform in 1960. Edsel shared both Mercury's and Ford's platform in 1958 and so offers an insight into their differing interior dimensions.

    Introduced on October 15, 1959, the 1960 Ranger was now the only sedan Edsel offered, while the Villager name applied to two station wagons, a six- and a nine-passenger model. The decision was made to eliminate not only the Corsair, but the vertical grille element as well. The new grille had an "hourglass" appearance. By this point, the 1960 model shared so many body panels and interior trim features with Ford, that the defining characteristics that distinguished Edsels from Fords were its taillights, grille, signal/parking lights and trim at the front of the sides of the fenders, and of course, name badges. It came with a ladder type frameand a 120" wheelbase. On November 19, 1959, Ford discontinued the Edsel marque and the final car rolled off the assembly line by the end of the month, so the 1960 model never reached its own calendar year. The cars were effectively orphaned, since Ford stopped making parts for Edsels at that point. For its shortened and final model year, a total o...

    Because of the low production volumes in its three years, all Rangers are collectible; however, the 1960 Ranger convertible is frequently found as being counterfeit. The process for converting a 1960 Ford Sunliner convertible into a 1960 Edsel model involves the simple swapping of trim parts and refashioning of the rear fenders, a simple task for those who have an Edsel parts car. Edsel enthusiasts are generally wary of 1960 Edsels that have been "found" or are offered at lower prices than the going rates. Buyers and enthusiasts can check the manufactures code to verify if the VIN matches Edsel production numbers for November 1959. Another way of checking is to measure the wheelbase; a genuine Edsel rides on a 120 in (3,048 mm) wheelbase, while a converted Ford Sunliner will have a 119 in (3,023 mm) wheelbase.

    Bonsall, Thomas E. (2002). Disaster in Dearborn: The Story of the Edsel. Stanford University Press. ISBN 0-8047-4654-0.
    Duetsch, Jan (1976). The Edsel and Corporate Responsibility. Yale University Press. ISBN 0-300-01950-5.
    Heasley, Jerry (1977). The Production Figure Book For U.S. Cars. Motorbooks International. ISBN 0-87938-042-X.
    Triplett, Ty (1990). The Edsel Owner's Handbook, Second revision. International Edsel Club. n/a.
  6. Edsel Roundup - Wikipedia

    en.wikipedia.org › wiki › Edsel_Roundup

    Edsel Roundup. The Edsel Roundup is a station wagon that was produced and sold by Edsel in 1958. Like the Villager and Bermuda station wagons, the Roundup was built on a 116-inch (2,946 mm) wheelbase shared with Ford 's station wagons, as well as core body stampings. It had an approach angle of 21° and an overall length of 205.42 in.

  7. People also ask

    What was cause of death of Edsel Ford?

    What is an Edsel worth?

    Why was the Ford Edsel failed?

    What happened to Edsel Ford?

  8. Edsel Corsair - Wikipedia

    en.wikipedia.org › wiki › Edsel_Corsair
    • 1958
    • Different Platforms
    • 1959
    • 1960
    • References
    • External Links

    The Corsair represented the next-to-highest trim level available within the Edsel brand. It rode on Edsel's 124 in (3150 mm) wheelbase. In addition to higher-grade interior appointments, the Corsair also received additional stainless steel trim and deluxe wheel covers. Available either as a two-door or four-door hardtop, the Corsair, like the premium Citation, shared its roof lines with Mercury models, as well as internal body components. Body parts between the Corsair and Citation models could not be shared with either the Ranger or Pacer, which were built on the shorter, narrower Ford frames. A deep-dished safety steering wheel was standard. Like the Citation, the Corsair was powered by the 345 bhp (257 kW) 410 cu in (6.7 L) MEL V8 (with four-barrel {four choke} carburetor), and came equipped with Edsel’s Teletouch automatic as standard. (This was a US$231 option on Ranger and Pacer models.) Unlike other Ford models that used a column-mounted gear selector, Teletouch placed its dr...

    The model year of Edsel's introduction was a post-WW II high point of sorts for the Ford Motor Company.[citation needed] Three full-size platforms of distinctly different interior widths were in use each by Lincoln, Mercury and Ford, a situation that lasted until Ford received a much wider platform in 1960.[citation needed] Edsel shared both Mercury's and Ford's platform in 1958 and so offers an insight into their differing interior dimensions.[citation needed]

    The 1959 Edsels were introduced in the fall of 1958. However, for the 1959 model year, the Citation and Pacer models were dropped from Edsel's model range for 1959, as was the trouble-prone Teletouch system. 1959 Edsel styling was significantly toned-down, as was the vertical grille assembly, which now featured a fine bar pattern. The Corsair now represented the premium Edsel model range, replacing the discontinued Citation. Unlike in 1958, the Corsair now shared its body panels with the Ranger - the two being differentiated by trim and options. The Corsair also gained a four-door sedan and convertible version. The entire series was based on the 1959 Ford Fairlane500. The 1959 Corsair rode on a 120 in (3048 mm) wheelbase and the 361 cu in (5.9 L) FE V8 was standard in sedans, with either a two- or four-barrel carburetor as was a three-speed manual transmission. Replacing the Teletouch transmission was the Mile-O-Matic, a two-speed automatic, or Dual-Power Drive 3-speed automatic (on...

    Although a 1960 Corsair was never produced, Ford did originally consider offering it as a deluxe upgrade from the Ranger series. At least one prototype was produced, a two-door hardtop based on the Ford Galaxie Starliner. The prototype featured the 1960 Edsel grille, but with a huge vertical chrome bar at its center, rising above the hood line. Extra chrome trim along the sides (allowing for two-toning or a wide bright insert) was added, and the interior featured upgrade, contoured seats. Although the 1960 Corsair was cancelled before production, the upgraded interior was available as an option on Rangers.[citation needed]

    Bonsall, Thomas E. (2002). Disaster in Dearborn: The Story of the Edsel. Stamford University Press. ISBN 0-8047-4654-0.
    Duetsch, Jan (1976). The Edsel and Corporate Responsibility. Yale University Press. ISBN 0-300-01950-5.
    Gunnell, John, ed. (1987). The Standard Catalog of American Cars 1946-1975. Kraus Publications. ISBN 0-87341-096-3.
    Heasley, Jerry (1977). The Production Figure Book For U.S. Cars. Motorbooks International. ISBN 0-87938-042-X.
    • 1958–1959
    • Edsel (Ford)
  9. Edsel Pacer - Wikipedia

    en.wikipedia.org › wiki › Edsel_Pacer
    • Gallery
    • Different Platforms
    • References
    • External Links
    1958 "horse collar" grille
    1958 Edsel Pacer
    1958 Edsel Pacer rear quarter
    1958 Edsel Pacer rear

    The model year of Edsel's introduction was a post-WW II high point of sorts for the Ford Motor Company. Three full-size platforms of distinctly different interior widths were in use each by Lincoln, Mercury, and Ford, a situation that lasted until Ford received a much wider platform in 1960. Edsel shared both Mercury's and Ford's platform in 1958, so offers an insight into their differing interior dimensions.

    Bonsall, Thomas E. (2002). Disaster in Dearborn: The Story of the Edsel. Stamford University Press. ISBN 0-8047-4654-0.
    Duetsch, Jan (1976). The Edsel and Corporate Responsibility. Yale University Press. ISBN 0-300-01950-5.
    Heasley, Jerry (1977). The Production Figure Book For U.S. Cars. Motorbooks International. ISBN 0-87938-042-X.
    Triplett, Ty (1990). The Edsel Owner's Handbook, Second revision. International Edsel Club. n/a.
  10. Edsel – Wikipedia

    sv.wikipedia.org › wiki › Edsel
    • Bakgrund
    • Utveckling
    • Produktion
    • 1958
    • 1959
    • 1960
    • Fiaskot
    • Teknisk Specifikation: Edsel
    • Övrigt
    • Bildgalleri

    År 1948 inleddes ett projekt med att ta fram en helt ny bil i mellanprisklassen inom Fordkoncernen, men redan 1950 fick planerna läggas på is då bilföretaget lade om sin produktion med hänsyn till Koreakriget. Projektet återupptogs dock sommaren 1954 och slutligen hade man tillräckligt med underlag för styrelsen så att man den 15 april 1955 kunde ta det formella beslutet att arbeta fram ett helt nytt bilmärke och att bilda en ny underavdelning, Special Products Division[6], och bilen man började utveckla kallades E-car(där ”E” stod för experimentell). I augusti 1955 kunde formgivarna presentera en fullskalig lermodell inför företagsledningen, och projektet fick klartecken av styrelsen. I februari 1956 fick reklamfirman ”Foote, Cone & Belding” (FCB) kontrakt på att marknadsföra bilen, och i augusti samma år hade man strukturerat försäljningsorganisationen. Den 19 november 1956 tillkännagav bolaget att bilmärkets namn[7] skulle vara Edsel och följaktligen bytte även underavdelningen f...

    Nu började arbetet forceras fram i allt högre tempo och i januari 1957 tillkännagav man stolt att Edsels design skulle bli mycket djärvare än någon annan bil från koncernen och att man skulle använda sig av minst lika radikala försäljnings- och marknadsföringsmetoder som tidigare för att lyfta fram bilmärket. För att attrahera köpare som gillande Hot Rod-trenden satsade man även på kraftfulla motorer och satte samtidigt upp ett försäljningsmål på 200 000 bilar för modellåret 1958, och i februari släppte man ut namnen på de sju olika modellerna. Exakt två år efter det formella styrelsebeslutet i april 1955 sattes de första åtta förseriebilarna samman vid fabriken i Mahwah, New Jersey, och i slutet av juni byggdes ytterligare 5–6 bilar vid fabriken i San Jose, California.

    Fullskalig produktion av bilmärket inleddes den 15 juli 1957 och en vecka senare publicerades den första annonsen för Edsel i Life Magazine, en tvåsidesannons med en bil inslagen i papper och med suddiga fotografier för att på så sätt kittla publiken. Efter åtskilliga månaders uppbyggd förväntan blev det så äntligen, den 4 september 1957, dags för "E-day", då de nya Edselbilarna för första gången visades för allmänheten och hårdlanserades i hela USA. Marknadsföringen gick för högtryck under hela hösten och kröntes av TV-programmet The Edsel Show i oktober med Bing Crosby som programledare och med Rosemary Clooney, Frank Sinatra, Bob Hope och Louis Armstrongsom gäster. Programmet hade årets högsta tittarsiffror. Edsel hade kostat hela 250 miljoner dollar att utveckla[8]. Man skulle behöva sälja cirka 230 000 bilar per år i tre år framåt enbart för att täcka utvecklingskostnaderna. Men det visade sig snart att försäljningen inte motsvarade förväntningarna, och produktionen av nya bila...

    Vid lanseringen skilde sig Edselns design väsentligt från Ford av samma årsmodell. Stora delar av karossen var märkesunik, och marknadsföringsavdelningen hade lanserat bilarna som tekniska underverk. En Edsel 1958 känns främst igen dels på sin tvådelade främre stötfångare separerad av den karaktäristiska stående kylarmaskeringen, dels på sin stora inbuktning (scallop) på sidan av bakskärmarna samt på sina måsvingeformade baklampor. 58:orna kom i två storlekar: ”big and bigger” (stor och större). De större bilarna var modellerna Citation och Corsair som byggde på en ram från systermärket Mercury. De något mindre bilarna var Pacer, Ranger samt stationsvagnarna Bermuda, Villager och Roundup, vilka alla var byggde på kortare ramar från Ford[10]. Den sannolikt mest innovativa (och omtvistade) utrustningen var den automatiska växellådan teletouch vars växellägen valdes genom tryckknappar som satt placerade mitt i rattcentrumet. Bland andra originella lösningar på bilen kan nämnas att hast...

    Till modellåret 1959 hade formen på den lodräta kylarmaskeringen tonats ner och byggts samman med en traditionell liggande grill med inbyggda dubbla strålkastare på varje sida, och inbuktningen på karossidorna var ersatt med en längsgående kromlist. Bakljusen bestod av tre runda lampor på var sida, av vilka den innersta på var sida var vit och tjänade som backljus. Stationsvagnsmodellen hade två röda lampor på var sida och runda vita lampor nedanför. Redan tidigt 1958 beslöt man att stryka de större Mercurybaserade modellerna ur programmet. Man upphörde även med namnen Citation, Pacer, Bermuda och Roundup. Kvar blev Ranger, Corsair och Villager. Den största 340-hästars motorn och teletouchlådan avvecklades och ersattes med mer ekonomiska alternativ. Istället för att satsa vidare, drog man ner[12]. 1959 års modell tillverkades i 44 891 exemplar i USA och 2 505 i Kanada, alltså totalt 47 396 bilar.

    Till 1960 års modell hade den karaktäristiska men kontroversiella vertikala kylarmaskeringen slopats till förmån för en horisontell grill avdelad i mitten av en utsmyckning formad som ett timglas. Bakljusen bestod av två avlånga vertikalt placerade lampor på var sida. I ett försök att hålla kostnaderna nere delade Edsel både kaross och chassi med Ford Fairlane. Endast kromutsmyckning, grill och bakljus skilde bilmärkena åt. Modellutbudet bantades till ett minimum då även Corsair försvann ur programmet. Edsel hade totalt tappat sin identitet. Den nyutvecklade modellen Comet lanserades som ett fristående märke. Endast 2 846 exemplar tillverkades av 1960 års modell, samtliga vid fabriken i Louisville, USA.

    Varje bil hade kostat i genomsnitt cirka 24 000 dollar att tillverka[källa behövs]. De såldes för cirka 2 500–4 000 dollar. Edsel var på väg att ruinera Ford, som vid denna tid var ett av världens största företag. Satsningen på Edsel var enorm och förväntningarna stora. Det finns många åsikter om vad som gjorde att Edsel blev en sådan försäljningsflopp, men idag kan man nog enas om att det var en kombination av faktorer som ledde till att namnet Edselblivit synonymt med "misslyckande". När beslutet om Edsel togs var marknaden god, men när bilen väl skulle lanseras i utställningslokalerna hade USA hunnit hamna i en ekonomisk recession. Försäljningen av 58:or var därför mycket svag även hos konkurrerande mellanklassbilar. För Desoto[13] sjönk försäljningen med 54% jämfört med 1957, Buick föll 33%, Mercury 48%, Oldsmobile 18%, Dodge 47% och Pontiac 28%. Rimligtvis var tidpunkten att under rådande omständigheter lansera ett helt nytt bilmärke sämsta tänkbara sedan åtminstone tiden för a...

    Karossealternativ: Två- och fyradörrars sedan, hardtop coupe och sedan, tvådörrars stationsvagn (Roundup), fyradörras stationsvagnar (Villager och Bermuda) i 6- eller 9-sitsigt utförande och tvådörrars convertible (cabriolet). Konstruktion: Balkchassi med stålkaross. Motoralternativ: 223 cu.in. rak sexa eller V8:or från 292 till 410 kubiktum. Effekt: 223 kubiktum: 145 hk vid 4 500 rpm, 410 kubiktum: 345 hk vid 4 600 rpm. Transmission: Treväxlad manuell växellådamed eller utan överväxel, två eller trestegad automat. Hjulupphängningfram: Individuell med spiralfjädrar och torsionstavar. Bak: stel axel med bladfjädrar. Bromsar: Trumbromsar runt om. Toppfart: 150–190 km/h Acceleration0–60 mph (0–96 km/h) 10-17 sek. Bensinförbrukning: 1,9–2,8 l/mil

    Idag är Edsel eftertraktade och värdefulla samlarbilar. Man uppskattar att färre än 10 000 Edselbilar har överlevt till idag[16], och de flesta modeller räknas som klassiker. 1958 års Edselreklam uttryckte det kanske allra bäst – "När du väl har sett den, kommer du aldrig att glömma den. När du väl har ägt den, kommer du aldrig att vilja byta."[17]

    Edsels grill 1958
    1958 Edsel Corsair
    1958 Edsel Pacer
    1959 Edsel Corsair
  11. People also search for