Yahoo Web Search

  1. Kievan Rus' - Wikipedia

    en.wikipedia.org › wiki › Kievan_Rus&

    Kievan Rus' ( Old East Slavic: Роусь, romanized: Rusĭ, or роусьскаѧ землѧ, romanized: rusĭskaę zemlę, "Rus' land") or Kyivan Rus', was a loose federation of East Slavic and Uralic peoples in Europe from the late 9th to the mid-13th century, under the reign of the Rurik dynasty, founded by the Varangian prince Rurik.

  2. Mongol invasion of Kievan Rus' - Wikipedia

    en.wikipedia.org › wiki › Tatar_yoke

    The Mongol invasion of Kievan Rus' was part of the Mongol invasion of Europe, in which the Mongol Empire invaded and conquered Kievan Rus' in the 13th century, destroying numerous cities, including Ryazan, Kolomna, Moscow, Vladimir and Kiev, with the only major cities escaping destruction being Novgorod and Pskov.

  3. Kievan Rus' — Wikipedia Republished // WIKI 2

    wiki2.org › en › Kievan_Rus&

    Kievan Rus' (Old East Slavic: Рѹсь (Rus' ), Рѹсьскаѧ землѧ (Rus'skaya zemlya); Latin: Rus(s)ia, Ruscia, Ruzzia, Rut(h)enia) was a loose federation of East Slavic and Finnic peoples in Europe from the late 9th to the mid-13th century, under the reign of the Varangian Rurik dynasty. The modern nations of Belarus, Russia, and Ukraine all claim Kievan Rus' as their cultural ...

  4. People also ask

    Was Kiev the first capital of Russia?

    What is Kiev know for?

    What was Kiev known as for?

    What did Kiev used to be called?

  5. Kievrus – Wikipedia

    sv.wikipedia.org › wiki › Kievrus
    • benämningar
    • Bildandet Av Rus
    • Historia
    • Sönderfall
    • Städer och Befästningar
    • Krigsmakt/Militärväsen
    • Ekonomi
    • Den Rusiska Kulturen
    • Den Rusiska Rätten

    Riket har i litteraturen varit känt under ett antal olika namn. Några exempel är Kievriket (ryska: Киевское государство, Kievskoje gosudarstvo), Det fornryska riket (ryska: Древнерусское государство, Drevnerusskoje gosudarstvo), Rus (ryska: Древняя Русь, Drevnjaja Rus) och Kievrus (ukrainska: Ки́ївська Русь, Kyjivska Rus; ryska: Киевская Русь, Kievskaja Rus). Idag har de tre sistnämnda störst historiografisk spridning. Kievrus (ukrainska: Ки́ївська Русь, Kyjivska Rus; ryska: Киевская Русь, Kievskaja Rus) användes första gången 882. Rus (fornslaviska: Рѹ’сь eller Рѹ’сьскаѧ землѧ, Rou'skaja zemlja; grekiska: Ῥωσία, Rōsía; latin: Russia, Ruthenia, Ruscia, Ruzzia[a]) användes för första gången av Konstantin VII Porfyrogennetos i benämningen De administrando imperio (948-952).[2] På fornnordiska användes Garðar, senare Garðaríki.[b] Termen Kievrus, som uppkom under första hälften av 1800-talet[4], har med tiden ändrat innebörd. En av de första som använde sig av termen var Michail Maksim...

    Det rusiska riket uppstod på "vägen från varjagerna till grekerna", på de östslaviska stammarnas marker, bland ilmenslaverna, krivitjerna, poljanerna och senare drevljanerna, dregovitjerna, polotjanerna, radimitjerna och severjanerna.

    Oleg den vises furstendöme

    År 882, enligt Nestorskrönikan, begav sig furst Oleg (Oleg den vise), Ruriks frände, på fälttåg från Novgorod söderut, erövrade på vägen Smolenskoch Ljobetj och satte sina styresmän där. Sedan erövrade Oleg Kiev med sin här och lejda varjaghird, dödade Askold och Dir – som styrde där – och utropade Kiev till huvudstad för sitt rike. Den förhärskande tron var hedendomen, fast det redan fanns en kristen församling i Kiev. Oleg utvidgade sitt välde genom krig mot drevljanerna och severjanerna, m...

    Igor

    Igor genomförde två fälttåg mot Bysans. Det första, år 941, misslyckades. Det föregicks av ett misslyckat fälttåg mot khazarerna, då Rus på begäran från Bysans anföll den khazariska staden Tmutorokan på Tamanhalvön, men blev slagna av khazarernas härförare Pesach och därefter vände vapnen mot Bysans. Det andra fälttåget mot Bysantinska riket ägde rum år 944. Det avslutades med ett avtal, som bekräftade många bestämmelser i de föregående avtalen från 907 och 911 men annullerade den tullfria ha...

    Olga

    Efter Igors död hade hans änka Olga den verkliga makten eftersom deras son Svjatoslav var minderårig. Hon blev det Rusiska rikets första regent som officiellt antagit den bysantinska varianten av kristendomen (år 957 enligt vissa versioner, men det finns även andra dateringar). Emellertid bjöd hon omkring år 959 in den germanske biskopen Adalbert av Magdeburgoch den latinska ritualens präster (vilka efter sin misslyckade mission tvingades lämna Kiev).

    Polotsk var först med att frigöra sig från Kiev – redan i början av 1000-talet. Jaroslav den vise, som lagt resten av Rus landområden under sig endast 21 år efter sin fars död, fördelade dem mellan sina fem söner innan han själv dog 1054. Efter att de två yngsta av dem hade dött fördelades allt mellan de tre äldsta: Iziaslav Jaroslavitj av Kiev, Svjatoslav Jaroslavitj av Tjernigov och Vsevolod Jaroslavitj av Perejaslav (Jaroslav-triumviratet). Från år 1061 (direkt efter turkfolket gagauzernasnederlag mot de rusiska furstarna på stäpperna) började polovtserna anfalla, istället för petjenegerna som hade brutit upp från sitt läger på Balkanhalvön. Under de långvariga krigen mellan ruserna och polovtserna rådde de sydliga furstarna länge inte på sina motståndare. De påbörjade en rad misslyckade fälttåg och led betydande nederlag, som i slaget vid floden Alta år 1068 och slaget vid floden Stugna år 1093. Efter Svjatoslavs död år 1076 försökte Kievfurstarna undanhålla Tjernigovarvet från...

    Städer

    Under seklernas gång ökade antalet städer, som omnämns i krönikorna och i andra källor, stadigt.[43] Under 800-900-talet omnämns 25 städer, på 1000-talet ytterligare 64, på 1100-talet ytterligare 135 och på 1200-talet tillkommer 47 städer. Vid tiden för mongolinvasionen fanns upp till 300 städer i Kievrus, det vill säga i genomsnitt 20 till 25 per furstendöme.[43]

    Fästningar och befästningar

    Befästningar spelade en mycket stor roll i Rus historia. De förbättrades ständigt och byttes ut, beroende på historiska omständigheter och fiendens olika anfallssätt. Utvecklingen av krigstaktiken och belägringsredskapen hade en betydande inverkan på försvarsanläggningarnas arkitektur.[44]I takt med att ekonomin och produktionsförmågan utvecklades i Rus, ökade antalet befästningar. De anlades av samma byggmästare som uppförde byggnader som blev kulturminnesmärken, liksom helt vanliga bostadshus.

    Den rusiska krigshären bestod av två grundläggande delar: hirden och hemvärnet – under 800 – 900-talet folkuppbådet, sedan stadsvärnet. Hirden var lejd under 800 – 900-talet. En betydande del bestod av nyanlända varjager. Den fylldes på med emigranter från de baltiska områdena och lokalbefolkningen. Enligt krönikeuppgifterna uppgick den rusiska krigshären till mellan 20 000 och 40 000 mannar.

    Valutasystem

    Pengar började komma i omlopp på Östeuropas slaviska områden under övergången mellan 600-talet och 800-talet, när norra och östra Europa inledde en aktiv handel med Kalifatets länder. De östeuropeiska länderna, som saknade större tillgångar av myntmetaller, importerade silver. Under första tredjedelen av 800-talet började mynt, som präglats i Kalifatets afrikanska centra, att komma till Rus via de kaukasiska och centralasiatiska handelsvägarna.

    Hantverk

    I och med feodalsystemets utveckling blev en del av byhantverkarna beroende av feodalherrarna medan andra lämnade byarna och flyttade till städer och fästningar, där de inrättade hantverksförstäder.[45]I början av 1100-talet fanns mer än 60 olika hantverksyrken. En del hantverk byggde på att metallframställningen befann sig på en hög nivå, något som bekräftas av att hantverkarna svetsade, göt och smidde metall, och härdade stål. Hantverkarna i Rus framställde mer än 150 olika slags järn och s...

    Handel

    Handeln hade en avgörande betydelse för Rus. Utrikeshandeln var relativt välutvecklad och utgjorde en viktig del i de rusiska furstendömenas ekonomi. Floden Dnepr förband Rus med Bysans. Rusiska köpman färdades från Kiev till Mähren, Tjeckien, Polen, Sydtyskland; från Novgorod och Polotsk och över Östersjön till Skandinavien, och längre västerut.[45] Från Rus exporterades skinn, vax, honung, tjära, lin och lintyg, silversaker, sländor av rosa skiffer, vapen, lås, bensniderier mm. Det som impo...

    Läs- och skrivkunnighet och bildning

    Kristnandet av Rus främjade en vidare spridning och snabbare utbredning av läs- och skrivkunnigheten. Väsentligt var att kristendomen antogs i dess östliga, ortodoxa variant, som till skillnad från katolicismen, tillät att gudstjänsten hölls på de nationella språken. Detta var en bra grund för utvecklingen av läs- och skrivkunnigheten på det egna modersmålet [45]

    Litteraturen

    Folkor spelade en stor roll i den rusiska litteraturens tillblivelse. Den muntliga traditionen fick stort inflytande på den skriftliga skönlitteraturens utmärkande drag och idérika inriktning, och på språkutvecklingen. Karaktäristiskt för den rusiska medeltidslitteraturen är dess färgstarka uttryckssätt. De litterära skatterna är samtidigt även minnesmärken över de då rådande tankarna. De avspeglar innehållsmässigt de viktigaste och grundläggande problemen i riket.[45]

    Byggnadskonsten

    Fram till slutet av 900-talet fanns ingen betydande stenbyggnadskonst i Rus, men däremot en rik tradition att bygga i trä, vilket sedermera influerade stenarkitekturen. Den stora kunnigheten inom träbyggnadskonsten var en förutsättning för den snabba utvecklingen av stenarkitekturen och dess originalitet. Efter kristnandet började stenkyrkor att uppföras enligt bysantinska byggnadsprinciper.[48] Med hjälp av inbjudna byggmästare från Bysans blev de ryska byggmästarna delaktiga i den bysantins...

    Under 900-talet gällde sedvanerätt i Rus. De tidigaste uppgifterna om ’den rusiska lagen” finns i kievfurstarnas avtal med Bysans (år 911, 944, 971). Dessa avtal innehöll en rad paragrafer om egendomsrätt och arvsrätt, om fångar och tjänstefolk med mera. Förutom i avtalen reflekteras den rusiska lagens normer i de skandinaviska sagorna och i Jaroslavs pravda. Lagen gällde relationerna mellan jämbördiga människor i Rus och garanterade egendomsförhållanden, däribland även äganderätten till slavar och tjänstefolk. Furstens avtal med folket var annorlunda. Dylika avtal slöt vetje (folkförsamlingen) i folkets namn med fursten. Villkoren föreslogs av den ena eller andra parten och stadfästes sedan i en ömsesidig överenskommelse. Ett exempel på detta var Novgorodrepubliken, vars vetje bjöd in en furste, satte upp ett antal villkor, som begränsade hans makt: att inte döma utan borgmästarens domstol, att inte dela ut volost och påbud utan borgmästaren, att varken till sig själv, till sin fur...

  6. Rus de Kiev - Wikipedia, la enciclopedia libre

    es.wikipedia.org › wiki › Rus_de_Kiev
    • Historia
    • Cultura
    • Véase también
    • Referencias

    Origen

    De acuerdo a la Crónica de Néstor, la crónica más antigua de la Rus de Kiev, un varego llamado Riúrik fue elegido líder por varias tribus eslavas y finesas y se estableció en la ciudad de Nóvgorod sobre el año 860 antes de trasladarse al sur y extender su autoridad a Kiev. La Crónica se refiere a él como patriarca de la Dinastía Rúrika. Estos varegos se asentaron primero en las cercanías del lago Ládoga, trasladándose posteriormente a Nóvgorod y llegando finalmente a Kiev, acabando con el tri...

    Edad dorada

    La región de Kiev dominó el estado completo durante los siguientes dos siglos. El gran príncipe (veliki knyaz) de Kiev controlaba las tierras circundantes a la ciudad, y sus familiares teóricamente subordinados a él gobernaban en otras ciudades y le pagaban tributo. El apogeo de su poder llegó durante el reinado del príncipe Vladímir (Vladímir el Grande, r. 980-1015) y el príncipe Yaroslav(el Sabio; r. 1019-1054). Ambos mandatarios continuaron la expansión del principado que había comenzado b...

    Apogeo de los centros regionales

    La Rus de Kiev no fue capaz de mantener su estatus de potencia próspera y dominante, en parte por el aglutinamiento de dominios muy dispares regidos por un clan. A medida que los miembros de este clan fueron creciendo en número, se identificaron con intereses regionales más que con un patrimonio común más grande. Así, los príncipes se enfrentaron entre sí, formando eventualmente alianzas con grupos externos como los polacos o magiares. Durante el período 1054-1224, no menos de 64 principados...

    En su Segunda Edad de Oro el arte bizantino se extendió a Armenia. En 1017 empieza a construirse la Catedral de Santa Sofía de Kiev. Siguiendo fielmente los influjos de la arquitectura de Constantinopla, se estructuró en forma basilical de cinco naves terminadas en ábsides. En Nóvgorod se levantan las iglesias de San Jorge y de Santa Sofía, ambas de planta central.

    Bibliografía

    1. Plokhy, Serhii. The Origins of the Slavic Nations. Premodern Identities in Russia, Ukraine, and Belarus.. New York: Cambridge University Press, 2006. ISBN 978-0-521-86403-9. Archivado desde el originalel 29 de marzo de 2017. 1. David G. Rowley. Review of Plokhy, Serhii, The Origins of the Slavic Nations: Premodern Identities in Russia, Ukraine and Belarus.H-Nationalism, H-Net Reviews. May, 2007. 1. Danilevski, Ígor. Antigua Rus vista por contemporáneos y sus descendientes (siglos IX-XII);...

  7. Kiev Rus' – Wikipedia tiếng Việt

    vi.wikipedia.org › wiki › Kiev_Rus&

    Vùng Rus Kiev vào cuối những năm 1000. Nga Kiev hay Kiev Rus' ( tiếng Nga: Киевская Русь, tiếng Ukraina: Київська Русь, tiếng Belarus: Кіеўская Русь) là một đại công quốc trung cổ với thủ đô là Kiev từng tồn tại ở Đông Âu từ cuối thế kỷ 9 đến giữa thế ...

  8. Kievan Rus - Wiktionary

    en.wiktionary.org › wiki › Kievan_Rus

    Jul 23, 2021 · Kievan Rus. Definition from Wiktionary, the free dictionary ... English Wikipedia has an article on: Kievan Rus. Wikipedia . Alternative forms . Kiev Rus, Kyiv Rus ...

  9. Sviatoslav I - Wikipedia

    en.wikipedia.org › wiki › Svyatoslav_I

    Sviatoslav is the main character of the books Knyaz ( Kniaz) and The Hero ( Geroi ), written by Russian writer Alexander Mazin. Sviatoslav plays a major role in the Soviet historical anthology film The Legend of Princess Olga, which tells the story of his mother, Olga.

  10. Vladimir the Great - Wikipedia

    en.wikipedia.org › wiki › Vladimir_the_Great

    Polotsk was a key fortress on the way to Kiev, and capturing Polotsk and Smolensk facilitated the taking of Kiev in 978, where he slew Yaropolk by treachery and was proclaimed knyaz of all Kievan Rus.

  11. People also search for