Yahoo Web Search

  1. New York (delstat) – Wikipedia

    no.m.wikipedia.org/wiki/New_York_(delstat)

    New York er den tredje mest folkerike delstaten i USA, og i 2010 hadde staten en befolkning på 19 378 102 innbyggere. Befolkningen var i 2018 estimert til 19 542 209 innbyggere. Byen New York City er USAs mest folkerike by med 8 175 133 innbyggere i 2010, og et estimert folketall på 8 560 072 i 2017.

  2. Category:People of New York (state) - Wikimedia Commons

    commons.wikimedia.org/wiki/Category:People_of...

    Subcategories. This category has the following 200 subcategories, out of 464 total. (previous page) () Encyclopedia of Biography of New York‎ (7 F)

    • person, related to this place, New York
  3. USA – Wikipedia

    www.wikipedia.org/search-redirect.php?family=...

    The Making of New World Slavery: From the Baroque to the Modern, 1492–1800. London & New York: Verso. sid. 460. ISBN 1-85984-195-3 ^ Morrison, Michael A. (1999) (på engelska). Slavery and the American West: The Eclipse of Manifest Destiny and the Coming of the Civil War. Chapel Hill: University of North Carolina Press. sid. 13–21.

  4. USA:s flagga – Wikipedia

    sv.m.wikipedia.org/wiki/USA:s_flagga

    När en ny delstat blir medlem av unionen, lägger man till en ny stjärna till flaggan nästkommande 4 juli (USA:s nationaldag). Historisk utveckling av flaggans utformning. Följande tabell ger en översikt över de 28 olika utformningar som har använts för USA:s flagga.

  5. USA - Wikipedia, den frie encyklopædi

    da.wikipedia.org/wiki/Amerikas_Forenede_Stater

    Museum of Modern Art i New York, grundlagt i 1929, blev en demonstration af amerikansk og international samtidskunst. Efter slutningen på 2. verdenskrig skete der en drejning, hvor New York de facto overtog titlen som verdens kunstcentrum fra Paris. Georgia O'Keeffe, Marsden Hartley og andre eksperimenterede med nye individualistiske stilarter.

    • Ingen på føderalt niveau
    • Engelsk (de facto
  6. Franklin D. Roosevelt – Wikipedia

    sv.wikipedia.org/wiki/Franklin_D._Roosevelt

    Franklin Delano Roosevelt, även känd under initialerna FDR, född 30 januari 1882 i Hyde Park i New York, död 12 april 1945 i Warm Springs i Georgia, var en amerikansk jurist och politiker som var USA:s 32:a president åren 1933–1945 och en centralgestalt i världshändelserna under den första halvan av 1900-talet.

  7. M. G. Ramachandran - Wikipedia, den frie encyklopædi

    da.wikipedia.org/wiki/M._G._Ramachandran

    Han blev skyndet til Downstate Medical Center i New York City, USA for behandling under en nyretransplantation. På trods af hans dårlige helbred bestridte han forsamlingsvalget, der blev afholdt senere samme år, mens han stadig var begrænset til hospitalet og vandt fra Andipatti.

  8. Ella T. Grasso – Wikipedia

    sv.m.wikipedia.org/wiki/Ella_T._Grasso

    Trots att Grasso ofta ses som den första kvinnliga guvernören av en delstat i USA, var hon inte det, men hon var den första som valdes till guvernör på egna meriter, utan att vara hustru eller änka till en tidigare guvernör. Hon var också den första kvinnliga guvernören av Connecticut. [1]

  9. Mira Nair – Wikipedia

    sv.wikipedia.org/wiki/Nair,_M

    Mira Nair, född 15 oktober 1957 i Rourkela i Orissa, är en indisk regissör och filmproducent. Nair föddes i Rourkela i den indiska delstaten Orissa men växte upp i Bhubaneshwar i samma delstat. Hon är utbildad vid University of Delhi och Harvard University. Hon delar sin tid mellan New York och Uganda. [1]

  10. Militære ledere i den amerikanske borgerkrig - Wikipedia, den ...

    da.m.wikipedia.org/wiki/Militære_ledere_i_den...

    New York: McKay, 1959; revised 1988. ISBN 0-8129-1726-X. Eicher, John and David Eicher, Civil War High Commands, Stanford University Press, 2001, ISBN 0-8047-3641-3; Warner, Ezra J., Generals in Blue: Lives of the Union Commanders, Louisiana State University Press, 1964, ISBN 0-8071-0822-7

  11. People also search for